onsdag 7 maj 2008

Europa och världen då?

I går skrev jag om hur Sverige har tjänat på en Socialdemokratisk dominans uppe i Rosenbad. Jag var medvetet nationalistisk med att bara skriva om Sverige och den svenska utvecklingen. Vi är ett mycket privilegierat folk men tro inte att det har varit gratis. Tvärt om vi har kämpat för varje förbättring för arbetaren. Ådalen 1931 är en av de dramatiska händelserna i vår historia. Annars har vår kamp varit relativt oblodig. Vi lyckades att hitta vägen till socialförbättring med mer fredliga vägar. Kohandel och reformism - ja vist men det har sparat människoliv och lidande. Med detta i tanken är det ett billigt pris på rättvisan. Under åren har vi givit och tagit och på det visset sakta och säkert kommit till den välfärd som har blivit ett svenskt varumärke runt om i världen. Men varför är det tyst nu då nu när vi har alla möjligheter att sprida svensk välfärdspolitik runt om i världen. Tyst är det kanske inte men vi höjer inte vår röst där vi borde. Arbetarrörelsens parlamentariskaorgan (Socialdemokraterna och vänsterpartiet) har många projekt runt om i världen för att säkra och utveckla demokratin. Men det är bara en hjälp då vi bara kan vis dem hur vi har gjort. Det vore förödande om vi skulle gå in och detaljstyra och "ta över den politiska ordningen" i dessa länder. Det skulle bara vara ogjort arbete. Den Svenska Fackföreningsrörelsen har liknande arbete på sin aggenda. Vi är ute i världen genom medlemskaps i olika internationella fackförenings konstellationer.

Men våra starkaste organ använder vi inte i tillfredsställande utsträckning Skall vi börja med FN. Denna jätte organisation som i alla år har varit Sveriges skötebarn sedan starten. FN var ett direkt svar på andra världskriget. Men har på senaste åren blivit en svår hanterlig betongkloss. Orsakerna är många och de är i sak mycket viktiga men inte det som jag vill komma åt nu utan det är det faktum att jag vet att Sverige har ett mycket högt renommé i organisationen Jag vet också att vi gör mycket i FN. Men det kommer aldrig fram. I stället tjafsas det om medlemskap i NATO. Det är en krigs organisation och där har vi inget att göra. Vi här uppe i kalla nord har en lång historia med fred och neutralitet. Det är för mig mycket viktigt att värna om denna fred och vi skall exportera den inte sälja den som en död fisk i ett marknadsstånd. Det tjänaringen på. Det är bättre om vi nu behöver militäraktivitater för att behålla freden att lägga detta mandat på FN och skrota alla andra militära sammansättningar. Detta kommer då att kräva lite om möblering i FN, säkerhetsrådet med sina veto måste ändras. Det är inget som är omöjligt. Det är ett måste.

Vi behöver inte gå så långt för att se att det är mycket som vi kan göra i vår närhet. Inom EUs gränser finns det stora orättvisor. Dessa orättvisor går att göra något åt om bara arbetarrörelsen förstår att EU är ett organ för rättvisa och socialjämlikhet. EU styrs som ett land alltså med folkvalda och det är vi som bestämmer inriktningen på den europeiska riktningen. Skall det vara en konservativ antimänsklig inriktning eller en mer socialt korrekt. Det är upp till oss och som jag ser det är det ingen tvekan...

Inga kommentarer: